seasons, my friend. colour me so we can blend. forbid me to go, i know so little about the wind when it blows.
idag var det så varmt ute att jag svettades i mina jeans men skulle frysa om jag tog på mig shorts. jag svettades också i min jacka men skulle frysa om jag tog av den. jobbig tid vi har framför oss nu. jävligt jobbig
och alla bara pratar "är det sant" och "jag har hört om dig" jag kommer aldrig tillbaka hit igen neonskyltar på gatorna sänder ljus till mig och skatorna alla dansar, och jag tänker är du också själv? var är du ikväll..
det är så ljust när jag vaknar att jag tror jag har försovit mig. klockan ringer tio minuter innan bussen går och jag hoppar av i skanstull där jag två dagar senare gått i snöblåst med fingervantar. nu var det för varmt för dubbla stickade tröjor och min skinnjacka som jag använt hela vintern var inte längre för tunn. jag stämplar in och när jag stämplar ut nio timmar senare skiner solen fortfarande och jag blir spontan och köper en ny iphone. sen köper jag en kaffe och tänker att jag ska sitta vid vattnet och dricka den men istället spärras hela skanstull av och samtidigt får en buss punktering och det blir värsta smällen. folk skriker och springer som i en film och jag tar en omväg hem sen sitter jag vid vattnet och skypar med dig. sen går solen i moln
borde man inte ha stannat tiden typ här?
norberg vs stockholm
jag kommer från en jätteliten by på gränsen till dalarna. där vet man vilka alla är och det är så litet att man kan gå igenom centrum på max fem minuter. vi har en ica-affär och ett konsum, ett systembolag och elsa andersons konditori. vi har också en camping och massa gruvhål, en sportaffär som gick i konkurs och en blomsteraffär som har kvar samma plastblommor sen tidigt nittiotal. pizzerior finns det gott om och även frisörsalonger. sen har vi port arthur som serverar tacos varje onsdag. när jag var yngre hängde vi alltid vid myntan. det är en blå korvkiosk mitt i byn. vi åt kebabtallrik med hälften mos, hälften stripes eller en stripestallrik med massa kebabsås. när jag gick i åttan färgade jag håret brunt, då åt jag på myntan en vecka i streck för jag ville inte ta av mig luvan i skolmatsalen. när jag flyttade hit var jag helt anonym och jag hejade aldrig på någon när jag var ute och gick. nu ett halvår senare möter jag ofta människor jag känner igen. igår när vi går för att dricka öl sitter två av mina kollegor på samma pub. jag stöter ofta på kunder från mina jobb och igår kom en norbergare in på skobutiken när jag jobbade.
det är inte så stor skillnad på stockholm och norberg i alla fall...
det är inte så stor skillnad på stockholm och norberg i alla fall...
någonstans i livet. någon gång för längesen.
när jag gick i trean på gymnasiet hade jag nästan alltid mössa på mig, med håret instoppat under så det såg ut som jag inte hade något hår alls. jag hade varit skoltrött sen jag gick i åttan och jag gjorde hellre roliga saker som att sitta på myntan än att plugga. i slutet av trean hade jag massa arbeten kvar så jag valde att hoppa över den sista praktiken och även några studentfester för att plugga. jag ville bara sluta skolan och när vi gick ut på balkongen var jag så lycklig. solen värmde och det var så fint väder den dagen och vi satt i trädgården hemma och åt god mat. sen gick vi ut på det enda stället man kan gå ut på och dansade hela natten sen sov vi i den lägenhet vi renoverat några månader innan. jag vaknade någongång tidigt på morgonen av att det var någon som spydde utanför. du sov.
sen vaknar man upp några veckor senare och alla andra börjar skolan men inte jag. jag jobbade bara varannan helg på elsas. och mirjam hade flyttat till stockholm och jag visste inte vad jag ville göra. fyra år senare vet jag fortfarande inte...
sen vaknar man upp några veckor senare och alla andra börjar skolan men inte jag. jag jobbade bara varannan helg på elsas. och mirjam hade flyttat till stockholm och jag visste inte vad jag ville göra. fyra år senare vet jag fortfarande inte...
.
home
och jag ligger i sängen som egentligen inte är min och mitt täcke luktar dig i den här lägenheten där jag inte har något som är mitt på riktigt. men när jag springer från bussen och öppnar porten med portkoden och trycker på fyran i hissen och öppnar dörren känner jag mig alltid hemma
men jag saknar er varje dag
men jag saknar er varje dag
stockholm vaknar långsamt och jag är full igen
och solen skiner fortfarande och jag är glad