som om jag hade nåt bättre för mig

jag vaknar av att två ungar kommer in och hoppar i sängen, vi spelar lite på min mobil sen kommer min skjuts. vi hinner precis på tåget och vi dricker några koppar kaffe. vi hoppar av och springer runt på stan för att leta efter det ena och det andra sen går vi och handlar mat. sen tar vi bussen och tre minuter senare hoppar vi av. vi (eller mest annie) lagar en supergod mat. trerätters. sen tar vi bussen och firar tolvslaget på krogen och strax efter det går vi vidare och hamnar på en annan klubb. min favoritlåt spelas och jag bara älskar att vara tillbaka i stockholm.

egentligen borde jag sova. imorgon är det nyårsafton och jag ska åka tåg för fjärde gången inom loppet av lite mer än en vecka. om jag ska summera året som gått och säga vad det bästa har varit så är det nog att jag har vunnit mot min fobi. jag är inte helt i mål men jag är på god väg. fan, ta dig jävla fobijävel!!!

emma 1 - 0 emetofobin

som många gånger förr beslutar vi oss för att dricka vin så vi sitter i köket där bordet är täckt av smink och några timmar senare springer vi ner till bussen där det står en kille med trummor och gitarrer och vi börjar prata som vanligt och det visar sig att vi har gemensamma bekanta så vi tar bussen lite längre och hjälper till med trummorna och gitarrerna sen dansar vi på vardagsrumsgolvet och sjunger med till lisa nilsson sen slutar det med att jag glömmer min sjal och vi missar bussen tillbaka





ps. jag saknar dig mirjam! ds.

jag hoppar på tåget och köper en kopp kaffe. mitt emot mig sitter två killar och vi pratar om väder och vind, att det är kul att det kommit lite snö i alla fall och sen hoppar jag av i krylbo och på träden ligger snön så vackert. jag sover i min gamla nittiosäng i mitt gamla sovrum där den där väggmålningen som aldrig blev klar fortfarande finns och dagen efter åker vi till västerås. jag sitter i baksätet hela vägen och ska jag vara ärlig vet jag inte när det hände sist. några timmar senare åker vi hem igen och det börjar töa sen kommer julafton och då har snön på träden försvunnit. jag dricker saftglögg och äter mig mätt på skumtomtar och knäck sen äter vi massa julmat. vi ligger i soffan och pratar och sen öppnar vi paket och har en rolig julklappslek. på juldagen bjuder annie på god frukost sen träffar jag ungarna som jag inte sett sen augusti. någonstans här bestämmer jag mig och jag hoppar på tåget igen. sen springer jag genom centralen och ner för rulltrappan, går genom tunneln förbi spärrarna och in i tunnelbanan och lite mindre än tre timmar senare åker jag hissen upp till fyran.

jag vaknar och snoozar i typ en timme. det är så kallt utanför täcket och jag vill bara ligga kvar där, just där. jag somnar om och sen springer jag runt på stan för att leta efter de sista julklapparna. alla hetsar och stressar och det är folk precis överallt. jag kommer på mig själv med att bli irriterad på en dam som står på fel sida i rulltrappan och på en gubbe som går alldeles för långsamt med sin rullator. sen äter jag sushi och letar igenom min telefonbok för att hitta någon att ringa. jag ångrar mig och njuter av mitt eget sällskap och ännu mer njuter jag av precis varje bit sushi. sen hoppar jag på tunnelbanan och springer hem för att packa min väska. några timmar senare anländer jag i ett snöigt norberg och nu ligger jag här i min gamla säng och på lördag är det julafton. det var ju nyss min födelsedag!

och jag hade en skitbra helg och snart är det jul och allt det där och jag längtar så mycket efter att vara med min familj.

fan vad ont det gör.

vi bestämmer oss för att dricka vin så jag går till en granne och frågar om vi får köpa en flaska men det slutar med att jag kommer ner med en liter sprit och vi gör drinkar sen åker vi tunnelbanan två stationer och går till ett ställe som heter slakthuset där musiken var så hög att man inte hörde ett skit vad du sa men jag brydde mig ändå inte för egentligen tänkte jag nog bara på dig och jag orkade inte så tillslut gick jag hem men tunnelbanan gick inte först om en halvtimme så vi promenerade och när vi gick på bron trodde jag att jag skulle dö av kyla så det slutade med att jag åkte taxi den sista biten och i lägenheten var du vaken sen somnade jag och vaknade sent på dagen och vi dricker kaffe sen ska vi promenera men det hinner bli mörkt så vi går till en turkisk restaurang och äter mat som inte smakar så mycket sen dricker vi kaffe på string och imorgon åker du jag kommer sakna dig så himla mycket love you!

vi dricker kaffe i soffan och du går från lägenheten och det sista du säger är att jag borde söka jobb men jag sitter framför spegeln i flera timmar och i högtalarna är musiken alldeles för hög sen tar jag cykeln och cyklar ut på vägar jag aldrig någonsin cyklat på och när vi skypar med varandra säger du några ord som får mig att göra precis vad de betyder och jag åker ett tomt tåg hem och vid rondellen får du reda på sanningen sen ligger jag mest i den säng jag älskar mest av allt och utanför var hösten kommen och några dagar senare åker jag tåg tillbaka sen dricker jag vin och vi är ute och sen går vi längst vattnet hem och stannar för att kolla på karlavagnen och sen har vi springtävling och mina byxor går sönder och jag tänker att jag inte kunde bry mig mindre för då spelade ingenting någon roll och vi kom hem klockan sex på morgonen och dagen därpå går vi tillsammans till ditt jobb sen slutar allt det roliga och jag får ett jobb och det var ju egentligen det jag ville ha mest av allt men plötsligt kändes allt så tråkigt och jag åker hem igen och sen dess är ingenting som det var när jag kom hit

och nu ska det tydligen vara vinter och jag är blek och det är kallt men det finns fortfarande ingen snö här

imorgon jobbar jag min sista dag på café rival och snart åker mirjam ut och reser. jag har vart hemma i norberg i helgen och jag har gråtit och ältat och nu har jag dåligt samvete för jag har inte umgåtts med världens bästa föräldrar någonting. allt känns fortfarande på låtsas och imorgon åker jag tillbaka och om jag ska vara ärlig vill jag nog mest av allt bara stanna här en eller två dagar till.

grannen mitt emot har satt upp adventsljustaken och julstjärnan och utanför finns inte ens en liten gnutta snö. ingenting känns rätt just nu.

utan inbördes ordning

det är en konstig känsla att gå upp tidigt och ute är allt mörkt och ensamt. bussen kommer inte och jag börjar gå. några har efterfest och sitter i fönstren och röker. jag har bara sovit två timmar och plötsligt kommer bussen när jag gått mer än halva vägen. jag står vid ett övergångsställe och bussen har rött. jag visar upp mitt kort och ser lite söt ut och han pekar mot busshållsplatsen. jag börjar springa och inser flera gånger att jag har sjukt dålig kondis. tur som haver så har bussen rött två gånger. just då tänker jag att det är jävligt bra att det är så mycket rödlysen i stockholm. jag hinner på och 7 minuter senare hoppar jag av på mariatorget. jag öppnar på jobbet tillsammans med marielle som pratar värmländska. vi lyssnar på sophie zelmani och äter världens godaste frukost. killen i bageriet slutar sitt skift strax efter att vi börjat. jag undrar om jag kommer att ångra mig när jag slutar. kanske borde jag aldrig sagt upp mig? så jobbar jag hela dagen och tolv timmar senare slår den stora klockan på ringvägen 17:45, precis vad den slog då jag sprang förbi den tolv timmar tidigare. jag bestämmer mig för att köpa sushi sen promenerar jag i regnet hem, äter min sushi och sover. imorgon fyller min mamma år. världens bästa mamma. du läser nog det här inlägget. kanske sitter du vid köksbordet och vedspisen är tänd bakom dig. pappa är ute med molle och du doppar dina smörgåsar i teet och snart kommer pappa in. "nu måste vi duscha molle" säger du och kanske går pappa in och gör det fast mest troligt är nog att du gör det. jag vet inte om du jobbar eller är ledig men du är uppe i alla fall trots att det är tidigt. mamma, tack för att du alltid ställer upp och finns där för mig. jag saknar dig ofta här i stockholm och ibland vill jag bara åka hem till dig och pappa spontant och dricka kaffe som förut. grattis på din födelsedag, jag älskar er!

jag börjar på mitt nya jobb och sen blir jag sjuk. jag var hemma två dagar och vi åt ute och fikade på muffinsfabriken sen låg vi på soffan och lyssnade på sophie zelmani. kanske var jag inte så sjuk för på helgen var vi ut både fredag och lördag. sen kom jessica hit och vår lägenhet såg som vanligt ut som ett bombnedslag men imorgon ska vi storstäda. jessica sökte massa jobb och jag jobbade och på tisdagen åkte vi tillsammans på tåget hem. jag hade inte vart hemma sen allt tog slut och när jag kom hem kom allt tillbaka kom en käftsmäll. jag låg i mitt gamla rum hemma hos mamma och pappa och stirrade på väggen. innan hade allt känts så rätt men där och då kändes allt fel. sista kvällen låg vi i soffan som så många gånger förr och blev vänner sen åkte jag tillbaka till stockholm. jag kom fram sent på kvällen och dagen efter jobbade jag tidigt. sen jobbade jag hela helgen och jag var helt slut. jag somnade trots att de låg och kollade på film med högt ljud och jag vaknade inte när de gick till jobbet. idag ska jag gå till konditoriet och fråga om jag får börja jobba där igen för jag tror jag ska säga upp mig från mitt nya jobb. jag bestämde mig ändå för att göra saker jag mår bra av när jag flyttade hit och nu känner jag att det är inte vad jag gör. igår träffade jag en tjej från mitt nya jobb och vi fikade i flera timmar sen mötte jag ville och vi köpte glögg, vindruvor och ost och kex. älskar vårt kollektiv.

jag ligger på din kökssoffa som så många gånger förr. vi dricker kaffe med grädde och pratar jobb. jag säger att jag ska skriva ett cv och söka nya jobb för innan mars ska jag sluta på elsas. detta var 2009 någongång och jag blir kvar tills idag. den 31 oktober 2011.


jag vaknar av att telefonen ringer och jag har fått ett meddelande. jag äter frukost och lyssnar på reggae sen tar jag hissen ner och precis när jag kommer ut från porten åker bussen förbi. jag springer i mina höga skor och lyckas hålla mig från att ramla. på götgatan blir jag fotad av en streetstylefotograf och sedan kommer en hög man fram och frågar om vägen till swedbank och när jag säger att jag inte vet och inte tänker kolla på min telefon så skriker han "kyss mig" så spottet sprutar. jag går vidare och klockan ett befinner jag mig på hotell rival. vi fyller i en bunt med papper och sedan sitter jag själv på ett sushihak i två timmar och pratar i telefonen. imorgon kommer mamma, therese och adam hit för att hälsa på. life's good!

jag säger i alla fall ja till heltidsjobbet och du säger att jag låter tveksam. jag svarar att det är jag självklart inte men i verkligheten är jag det som fan. sen berättar jag om mitt beslut för chefen på konditoriet och vi sitter av några minuter på min rast och diskuterar. hon försöker övertala mig att stanna men jag har redan tackat ja till något jag inte vet vad det innebär. och jag älskar det. nu måste jag bara fixa punkan på min cykel och imorgon ska jag ringa två samtal och ge ett beslut som jag har längtat efter alldeles för länge.