som om jag hade nåt bättre för mig

vi dricker svindyra drinkar i tylösand. går en sväng till havet. kollar solnedgången. väntar på bussen och hoppar på. folk strömmar in. onyktra människor. jag sitter i knät längst fram. den bästa platsen. jag behöver inte kolla bakåt. full fokus framåt, på vägen. vi pratar inte. plötsligt hörs ett knaster och chauffören sätter micken mot munnen, "jag kommer inte stanna vid någon hållplats innan centrum..." vi ska av vid centrum. jag kommer inte kunna hoppa av någonstans ifall.... panik! fulla människor skrattar, hostar, pratar och ramlar runt bakom mig. panik!
jag hoppar ned från knäet och ber busschauffören stanna. jag ska av. så är det bara! bussen stannar och någon säger något bakom mig, busschauffören säger något till mig. du fattar inte tänker jag.. dörren öppnas och jag hoppar av. mitt i skogen. inga gatlysen. du hoppar också av. men du fattar inte heller. du blir arg. det spelar ingen roll. jag kan gå en mil till centrum trots att det på min fötter endast är ett par flip-flip. du är fortfarande arg och vi går. vi når en busshållsplats där två tjejer sitter. de säger att det snart kommer en buss som går till centrum. vi väntar. det kommer en tom buss. vi hoppar på. betalar på nytt. vi sitter på varsin sida i bussen och jag behöver hjälp. du säger att vi hade tur att det kom en till buss. jag tänker: tur för dig att den inte var full!